Information om adhd
Adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en utvecklingsrelaterad neuropsykiatrisk störning som orsakar problem med uppmärksamhet, aktivitetsreglering och impulskontroll. Adhd kan upptäckas i barndomen, ungdomen eller vuxen ålder.
Termen adhd används om tre olika former med olika tyngdpunkt på symtomen. Olika former av adhd är:
- kombinerad form (ouppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet)
- huvudsakligen ouppmärksam form, add, (inte överaktivitet eller impulsivitet)
- överaktiv-impulsiv form (inte ouppmärksamhet).
Ofta kan adhd-dragen märkas redan före skolåldern. Men de kan också upptäckas först senare i och med att kraven ökar under skolgången och vuxenlivet.
Störande faktorer, till exempel trötthet och brådska, stör personer med adhd mer än de stör andra. Miljöfaktorer som oljud, andra stimuli och gruppdynamiken kan förvärra symtomen. En tidig diagnos och bra stöd kan göra att adhd också blir en resurs och styrka.
Adhd-diagnosen
Förutsättningen för en adhd-diagnos är att personen har olika ouppmärksamhets- och/eller överaktivitets-impulsivitetssymtom som:
- orsakar långvarig nedsättning av funktionsförmågan
- har börjat senast i lågstadieåldern
- förekommer i olika situationer (till exempel hemma, i hobbyer, i dagvården, i skolan, på studie- eller arbetsplatsen)
-
inte beror på något annat (exempelvis medicinering, rusmedel, affektiv störning eller annan sjukdom).
Samtidiga symtom och störningar
I samband med adhd förekommer ofta individuellt andra parallella utvecklingsrelaterade symtom. Det kan vara till exempel klumpighet i fin- eller grovmotoriken, inlärningssvårigheter, problem med att behandla sinnesintryck, långsammare språklig utveckling eller sociala svårigheter. Psykiska symtom eller sjukdomar, till exempel depression, ångest, trotsighet, beteendestörningar, ätstörningar och sömnstörningar är vanliga i samband med adhd.
Adhd-symtom hos barn
Hos barn med adhd-symtom är rastlöshet och överaktivitet vanligare i den tidiga barndomen, medan uppmärksamhetssvårigheterna blir tydligare i skolåldern. Symtomen gör att skolprestationerna inte alltid motsvarar kunskaperna. Överaktiviteten kan ta sig uttryck i exempelvis rastlöshet, pratighet eller svårighet att hållas på stället.
Uppmärksamhetssvårigheterna kan leda till otålighet och störningskänslighet och att barnet har svårt att följa anvisningar och slutföra uppgifter.
Impulsiviteten kan göra att barnet pratar och handlar tanklöst, är olycksbenäget och reagerar kraftigt känslomässigt, vilket kan vara en utmaning för de närmaste. En del av barnen har svårt att knyta och bevara kamratrelationer på grund av symtomen.
De motoriska överaktivitetssymtomen i adhd minskar ofta i ungdomen. Överaktiviteten kan i stället ta sig uttryck i inre rastlöshet och oro. Uppmärksamhetssvårigheterna kan bli ett betydande besvär för den unga, eftersom kraven på självstyrning och systematisk och långsiktig verksamhet ökar i skolan, hemma och i fritidssysselsättningar. Impulsiviteten kan hos unga märkas bland annat i sociala situationer och ta sig uttryck i riskbeteende.
Adhd-symtom hos vuxna
I vuxenlivet kan de yttre kraven i olika livssituationer göra att symtomen orsakar mer besvär. Funktionsförmågan försämras vanligen mest av ouppmärksamhet och impulsivitet.
Den vuxna kan uppleva svårigheter i bland annat studier, arbetsliv, ekonomi, familjeliv, parrelationer och andra relationer. Adhd kan försämra den vuxnas livskvalitet på många sätt, varför det är viktigt att undersöka symtombilden och bygga upp ett individuellt stöd.
Adhd-symtom är ofta svårare att identifiera hos flickor och kvinnor, eftersom flickor ofta vänder sig inåt och visar mindre störande beteende och överaktivitet än pojkar. Hos kvinnor är det vanligt att man diagnostiserar depression eller ångest och inte uppmärksammar adhd:n, vilket kan fördröja behandlingen och stödet.
Tidig identifiering är viktig
Det är viktigt att man uppmärksammar och undersöker adhd-möjligheten, så att barnet, den unga eller den vuxna och anhöriga kan få den behandling och de tjänster som behövs till stöd för funktionsförmågan och välbefinnandet.
Den som är orolig för ett barns beteende kan ta upp saken på rådgivningen, i skolhälsovården, i småbarnsfostran, i skolan eller på hälsovårdscentralen.
När det gäller unga kan undersökningar inledas också i studerandehälsovården eller mentalvårdstjänster med låg tröskel. En vuxen kan kontakta hälsovårdscentralen eller företagshälsovården. Också privata serviceproducenter undersöker och behandlar neuropsykiatriska symtom.
Stöd finns att få
Det finns många olika former av stöd när det gäller de individuella svårigheterna vid adhd. Målet med vardagsstödet och rehabiliteringen är inte att avlägsna adhd-dragen, utan att främja personens funktionsförmåga och delaktighet enligt hens egna styrkor och resurser.
Att man vet att man har adhd gör att man förstår symtomen bättre och hjälper en att skapa nya handlingssätt. Det är viktigt att tillsammans med närstående fundera på lösningar till besvärliga situationer i vardagen, så att funktionsförmågan främjas. Och lika viktigt är det att fundera på hur adhd-symtomen kan beaktas exempelvis i daghemmet, i skolan, på studieplatsen eller på arbetsplatsen. Positiv feedback som uppmärksammar framgångar motiverar, stärker självkänslan och ökar övertygelsen om att det går att hitta lösningar.
Stödet i småbarnsfostran, den grundläggande utbildningen och andra stadiets läroanstalter är behovsbaserat och kräver ingen diagnos. I hälsovården kan man göra upp en rehabiliteringsplan som beaktar de individuella behoven och koordinera de rehabiliteringstjänster som behövs.
Såväl barn och ungdomar som vuxna kan efter en bedömning av servicebehovet få tillgång till olika former av socialservice. Studerandevården, sysselsättningstjänster och företagshälsovården kan också stöda unga och vuxna. Ett öppet och respektfullt bemötande är alltid bra och barn, unga och vuxna med adhd-symtom samt deras familjer kan också ha nytta av kamratstöd i organisationer.
ADHD-förbundet
ADHD-förbundet är en riksomfattande expert- och medborgarorganisation med syftet att främja välbefinnandet hos personer med adhd-symtom och deras anhöriga, öka den positiva kunskapen om adhd samt främja jämlik service i samhället.
Du kan kontakta våra rådgivningstjänster i frågor som rör adhd. Vi nås per telefon (finska, engelska) och chatt (finska, engelska). Vi svarar också på frågor per frågeformulär (finska, svenska, engelska): www.adhd-liitto.fi/tukea/neuvonta.
I frågor som rör ADHD-förbundets verksamhet kan du kontakta den som ansvarar för verksamheten per e-post eller på adressen adhd@adhd-liitto.fi.
